Dag 288 - Antiklimax
Om fyrtio minuter ska jag möta Sofie för att gå ut och springa, första gången på en månad. Varför blir det alltid så att man börjar träna lite sedan får man asmycket att göra eller på annat sätt ingen möjlighet att träna och så helt plötsligt har det gått en månad. Bra att jag tar mig ut idag iaf. Käkade på Pizza Hut igår med Ville, Valle och Gustaf och jag övervägde länge att ta en lasagne men sen blev det pizza iaf, något jag känner en del ångest för nu. Jag får se löpturen som en kompensation.
Igår var vi ju som sagt på Parc Asterix, en nöjespark en bit utanför Paris. Det var väldigt roligt men astråkigt att parken stängde redan klockan 7. Vilken nöjespark stänger så tidigt? Efter det åkte vi in till Paris igen och jag bestämde mig för att äta ute med killarna då jag sagt till värdfamiljen att jag inte behövde ha någon middag eftersom jag trodde att parken stängde mkt senare. Det blev iaf Pizza Hut som sagt och efter det skulle de andra bege sig ut i natten för att njuta av den sista lördagen i Paris. Jag var då ganska inställd på att det inte skulle bli så för mig eftersom jag inte hade någonstans att sova men sedan erbjöd Ville en sovplats hos honom och då blev jag lite lockad. Så då stod jag där och velade ett tag om jag skulle våga smsa och fråga Iman om jag fick eftersom det redan var så sent. Det gjorde jag iaf och hade blivit rejält peppad inombords på en utekväll, den sista dessutom, och kände att de absolut skulle säga ja för det har aldrig varit något problem med att sova över hos någon förut. Fick sen svaret att jag var tvungen att komma hem. Dagen största antiklimax. Det kändes så himla tråkigt och just då och nu var och är jag rätt irriterad på familjen. Jag följde iaf med till Clara med de andra men kunde endast stanna i 40 minuter innan jag var tvungen att gå till metron. Det känns ibland som att jag har missat en del av Parisvistelsen pga av att familjen håller så på innetiden. Det suger. Men men jag hade ju iaf en trevlig om än onyttig middag med killarna.
Lite bilder från igår:
Idag är det trevligt nog sol och efter löpturen ska jag nog försöka få lite färg innan jag åker till Méderic för att öva inför pjäsen.
Pussar!
Igår var vi ju som sagt på Parc Asterix, en nöjespark en bit utanför Paris. Det var väldigt roligt men astråkigt att parken stängde redan klockan 7. Vilken nöjespark stänger så tidigt? Efter det åkte vi in till Paris igen och jag bestämde mig för att äta ute med killarna då jag sagt till värdfamiljen att jag inte behövde ha någon middag eftersom jag trodde att parken stängde mkt senare. Det blev iaf Pizza Hut som sagt och efter det skulle de andra bege sig ut i natten för att njuta av den sista lördagen i Paris. Jag var då ganska inställd på att det inte skulle bli så för mig eftersom jag inte hade någonstans att sova men sedan erbjöd Ville en sovplats hos honom och då blev jag lite lockad. Så då stod jag där och velade ett tag om jag skulle våga smsa och fråga Iman om jag fick eftersom det redan var så sent. Det gjorde jag iaf och hade blivit rejält peppad inombords på en utekväll, den sista dessutom, och kände att de absolut skulle säga ja för det har aldrig varit något problem med att sova över hos någon förut. Fick sen svaret att jag var tvungen att komma hem. Dagen största antiklimax. Det kändes så himla tråkigt och just då och nu var och är jag rätt irriterad på familjen. Jag följde iaf med till Clara med de andra men kunde endast stanna i 40 minuter innan jag var tvungen att gå till metron. Det känns ibland som att jag har missat en del av Parisvistelsen pga av att familjen håller så på innetiden. Det suger. Men men jag hade ju iaf en trevlig om än onyttig middag med killarna.
Lite bilder från igår:
Idag är det trevligt nog sol och efter löpturen ska jag nog försöka få lite färg innan jag åker till Méderic för att öva inför pjäsen.
Pussar!
Kommentarer
Trackback
