Dagen flöt på utan några problem och jag jobbade på med en mängd olika grejer. Alla är sjukt trevliga, särskilt en kvinna som jag har glömt bort namnet på. Det är lite pinsamt. Men men, det är en himla massa namn att komma ihåg faktiskt. Det enda som är drygt är att dagarna är så långa. idag fick jag sluta nästan en timme tidigare än igår vilket var trevligt men det hjälpte mig ytterst lite. I vanliga fall är jag en stor föresråkare för kollekivtrafik men idag alltså... Oj oj oj vad irriterad och less jag blev på SNCF. Tåget som skulle gå 18.17 blev inställt och istället kunde jag antingen ta ReR C 18.25 eller nästa tåg 18.32. Jag valde att vänta på nästa tåg då de går bra mkt fortare än ReR:en. Det tåget blev såklart försenat och jag kom iväg från stationen 18.40 ungefär. Sedan när jag tänker att nu är jag minsann snart hemma så säger de i högtalarna att tåget stannar i Surenes och inte åker hela vägen till La Défense. Jag får alltså hoppa av i Surenes och leta mig fram till tramstationen (spårvagn) en halv kilometer bort. Jag missar såklart tramen precis och får vänta på nästa. Kommer till slut fram till La Défense ca 19.25 men när jag ska gå ur spärrarna fungerar inte min biljett. I vanliga fall har jag ju alltid mitt navigo men nu när jag åker i zoner där det inte gäller såköper jag biljetter. Iaf står jag där på gränsen till ett sammanbrott när en kille knackar mig på axeln och låter mig gå igenom med honom. Världens bästa kille kändes han som då. Sedan tog jag metron hem, tack och lov utan besvär och kom till sist innanför dörren runt 19.40. Fyrtio minuter senare än beräknat alltså. Mys. Nu ska jag skriva loggbok och försöka, för miljonte gången, att få tag på min familj.

Pussar!