Vädret gör mig så deppig att jag vill bara dyka ner i kakburken med huvudet före och stanna där resten av mitt liv. Men nej, kakburken är fortfarande stängd för att förhindra detta och jag sitter här och tittar ut genom fönstret medan regnet forsar ner utanför. Det är som i en sån där film ni vet när man ser någon på ena sidan fönstret, jättedeppig och sliten, som tittar ut på regnet samtidigt som jättesorglig musik spelas.


Det är tur att jag får skypa med Härdan och IslandMountain, de piggar upp mig, särskilt när de bråkar. Väldigt trevligt, känns nästan som att vara i Uppsala. De letar just nu lägenhet att bo i när de kommer hit i april.

Här har vi de två filurerna


Jag bad dem skicka varsin bild på sig själva och de valde de här - Visst är de söta!

Nu ska jag läsa Dorian Gray för jag har ju åtta kapitel kvar typ

Hej hopp